Vad är social status?

I den här artiklen utforskar vi  hur social status och vår position på den sociala stegen egentligen påverkar våra beslut och vår inställning till livet i vardagen.

När du vaknar och stiger upp ur sängen varje morgon är det första du tänker tänker på inte vad du ska äta till frukost. Innan dess hinner du blixtsnabbt orientera dig och påminna dig om din identitet, samt vart du befinner dig i den sociala ordningen i förhållande till din omgivning, dina grannar, kollegor och kompisar, liksom alla andra människor omkring dig. I princip alla val du gör under din morgonrutin och därefter under dagen, beror till stor del på detta. Din sociala status avgör hur du tänker på dig själv, hur du anser att du bör klä dig, vem du umgås med och vilka möjligheter som är rimliga för dig att satsa på här i livet. 

Skillnaden på social status och social klass

Social klass, som även kallas sociametrisk status, handlar om vad man haft för socioekonomisk bakgrund i livet, i praktiken hur rika eller fattiga dina föräldrar var finansiellt sett i förhållande till samhället. Social status däremot handlar om vilken nivå av respekt, prestige och inflytande du åtnjuter i förhållande till andra människor.  Det alltså fullt möjligt att vara rik med låg social status och fattig med hög social status, även om de två oftare går hand i hand med varandra än tvärtemot av uppenbara skäl. Pengar ger frihet och makt, vilket är attraktivt, och har du hög social status kommer fler möjlighter att också tjäna mer pengar komma din väg genom att människor attraheras och ser ett värde i att samarbeta och få med dig på olika saker.

Social status tillhör mänsklig natur

Att sträva efter att kunna påverka sin omgivning, att bli hörd, lyssna på och kanske även uppmärksammad på olika sätt, är ett genomgripande drag generellt hos människor, även om det sker undermedvetet för det mesta. Evolutionärt har hög rank, alltså social status för människan liksom för andra djur varit ett säkert kort för att få ett trevligt liv och säkra sexuella partners samt sin avkommas trygghet.

Även om social status i dagens moderna värld inte direkt handlar om liv och död, så åtrår vi den fortfarande, och hjärnans belöningscenter stimuleras när vi får social bekräftelse och uppmärksamhet av andra som vi respekterar.

När vi når vuxenlivet har vi utvecklat en god förståelse för vilka andra människor som är populära och inflytelserika i vår omgivning, och vi strävar i någon mån om att förbättra vår egen situation med hänsyn till detta. I ett större perspektiv är det enligt samma principer många samhällen fördelar politisk makt och samhällets resurser.

Förtjänad eller medfödd status?

Vissa grupper, människor och samhällen värderar förtjänad status högre än sådant som tillskrivs via genetik och arv, medan andra gör tvärtom. Kön, ras och familjens materiella tillgångar är sådant som kan kallas “medfött” medan saker som individens kapacitet och personliga egenskaper är sådant som leder till förtjänad eller förlorad social status beroende på personens beteende, framgångar och misslyckande i livet (och hur andra tolkar dessa).

I västvärlden är den officiella normen att vi värderar förtjänad status högst, då värdegrunden officielt är att det är demokrati och lika rättigheter som gäller, och därmed är det bara personens beteende som kan påverka hur andra betraktar och kategoriserar den. Mycket tyder dock på att många människor även i västvärlden behandlar människor väldigt olika och indirekt skapar olika förutsättningar för människor med olika medfödda förutsättningar att nå olika positioner i samhället och den sociala ordningen även om det förnekas i publika sammanhang.

Hur kan du bli mer populär?

I boken “the popularity illusion” går professor Mitch Prinstein igenom vad han kallar de två olika vägarna til l att skaffa sig en högre social status.

Det första sättt handlar inte alls om hur omtycket eller populär en individ är, utan om hur dominant och mäktig den är.

Det andra sättet att få en högre social status hjandlar om vad han kallar “likeability” alltså ungefär “omtyckbarhet” på svenska. Om du är en person som får andr att må bra, känna sig inkluderade och värdefulla, så kan det höra ihop med att du själv är eller blir mer omtyckt, vilket ger dig högre social rank.

Den förta typern inkluderar typiska mobbare i sandlådan, som exempelvis kan använda fysiskt eller psykiskt våldsamma beteenden för att sprida rykten, frysa ut och underkasta andra i omgivningen, såsom på skolgården eller på en arbetsplats.

Även om sådanna personer kan ha en stark social status så visar underöskningar att bara en trdjedel av de med hög social rank också fick höga poäng när frågan handlade om vilka som var omtyckta av andra. ett annat problem med att förlita sig på den typen av social status är att den kan variera mycket beroende på hur denna persons dominans är uppbyggd.

ett säkrare kort för att förbättra din egen sociala status är att sträva efter en högre “likeability”, som bygger på människors genuina omtanke om dig. Bra egenskaper för att lyckas med detta är snällhet och generositet, snarare än utseende, vem vi dejtar eller hur mycket pengar vi har.

Referenser

Fanny Gyberg & Ann Frisén (2017) Identity Status, Gender, and Social
Comparison Among Young Adults, Identity, 17:4, 239-252, DOI: 10.1080/15283488.2017.1379905
http://dx.doi.org/10.1080/15283488.2017.1379905

Crispin Thurlow & Adam Jaworski (2017) Introducing elite discourse:
the rhetorics of status, privilege, and power, Social Semiotics, 27:3, 243-254, DOI:
10.1080/10350330.2017.1301789
http://dx.doi.org/10.1080/10350330.2017.1301789

Adler, N. E., Epel, E. S., Castellazzo, G., & Ickovics, J. R. (2000). Relationship of subjective and objective social status with psychological and physiological functioning: Preliminary data in healthy, White women. Health Psychology, 19, 586–592. https://doi.org/10.1037/0278-6133.19.6.586

Becker, J. C., Kraus, M. W., & Rheinschmidt-Same, M. (2017). Cultural expressions of social class and their implications for group-related beliefs and behaviors. Journal of Social Issues, 73, 158–174. https://doi.org/10.1111/josi.12209

Billiet, J., Meuleman, B., & De Witte, H. (2014). The relationship between ethnic threat and economic insecurity in times of economic crisis: Analysis of European Social Survey data. Migration Studies, 2, 135–161. https://doi.org/10.1093/migration/mnu023

Bourdieu, P., & Passeron, J.-C. (1990). Reproduction in education, society and culture (2nd ed.). London, UK: Sage.

Brandt, M. J. (2013). Do the disadvantaged legitimize the social system? A large-scale test of the status-legitimacy hypothesis. Journal of Personality and Social Psychology, 104, 765–785. https://doi.org/10.1037/a0031751

Kraus, M. W., Piff, P. K., & Keltner, D. (2011). Social class as culture: The convergence of resources and rank in the social realm. Current Directions in Psychological Science, 20, 246–250. https://doi.org/10.1177/0963721411414654

Lämna en kommentar