Vad är en dålig förlorare? (tecknen du kan hålla utik efter)

Det kan vara ett brädspel hemma vid köksbordet, ett socialt maktspel eller en idrottstävling på hög nivå. Oavsett om insatserna är små eller stora, kan vissa personer inte stå ut  (och kanske inte drar sig för att flytta lite pjäser när ingen ser) när saker lider mot en förlust  för deras räkning, medan andra mest rycker på axlarna åt nederlaget.

Det kanske är en familjemedlem, någon i ditt kompisgäng, eller du själv som inte kan behålla lugnet om du inte står överst på prispallen när dammet lagt sig?

Vi vet alla att det är skönt att vinna, och hjärnan kommer att signalera detta genom signalsubstanser som stimulerar ditt belöningssystem, medan en förlust kan innebära även fysisk smärta och migrän på samma sätt.

Dopamin, oxytocin och serotonin spelar en central roll för att belöna oss när vi lyckas med det vi upplever som viktigt. Så har det varit sen stenåldern då det viktiga ofta var att vi skulle lyckas fånga vår egen mat först och främst.

Men vissa människor sätter sitt egenvärde på en ledartavla än idag.

Att ogilla att förlora är bra när den energin kan användas till att förbättra sin prestation där det verkligen räknas, men personer som blir dåliga förlorare har förlorat perspektivet och tar det hela för långt. När det gäller lekar och spel är det viktigt att barn får lära sig att det är okej att ta förluster, det är en del av livet och betyder inte att de är mindre värda, och det är inget att bli ledsen över.

En dålig förlorare som hellre fuskar än att ta en förlust

När en dålig förlorare märker att den sackar efter kan den börja ta till drastiska metoderna för att vända läget. De kan kasta sin moral och etik åt sidan och få ett starkt stresspåslag från hjärnan ut i kroppen som även kan leda till irrationella, rent av uppenbara fusk, som sker i ren desperation. Kort sagt kan en dålig förlorare göra precis vad som helst för att slippa genomlida känslorna av en förlust.

En dålig förlorare kan försvinna plötsligt innan spelet eller resultaten är klara

Det är inte ovanligt att en dålig förlorare, precis som alla andra runt om, kan beräkna sannolikheten för att en förlust är i antågande, innan allt står klart svart på vitt offentligt. Förlustobenägna invivider som dåliga förlorare kan då försöka skapa oreda eller rent av försvinna, för att tävlingen aldrig ska bli riktigt färdig. På så sett kan personen sedan förneka vad som hänt både för sig säjlv och för andra.

En dålig förlorare kan börja prata illa om vinnaren

När någon annan vunnit och alla ser det, kan den dåliga förloraren börja rota och skramla efter alla möjliga negativa saker, eller rena påhitt, om varför vinnaren vunnit orättvist eller på annat sätt inte är en värdig vinnare. En riktigt dålig förlorare kan vrida på sanningen så mycket att de själva börjar övertyga sig om att deras absurda perspektiv och argument är rimliga. Det kan i många fall kosta den dåliga förloraren sin värdighet. 

En dålig förlorare mår dåligt på riktigt

en person som går igenom intensiva känslkor av ilska, frustration och vrede kommer ha svårt att dölja detta, särskilt inför närstående. 

Är hämnden ljuv (ska man hämnas eller inte)?

Av: Redaktionen

Senast uppdaterad: 2022-06-09

Att vilja hämnas på de som gjort oss illa är en mänsklig och djuprotad vilja. 

Forskningen har länge varit otydlig kring varför det är så, men nu börjar man förstå lockelsen och vad det gör för nytta. I den här artikeln utforskar vi om hämnden är ljuv eller om det alltid är bäst att låta bli och fokusera på sig själv bara istället.

Hämndbegäret är en del av mänsklig natur

Har du någon gång haft uppgiften att hålla koll på barn som leker i en sandlåda, har du troligen både beskådat och ryckt in för att förhindra mänskliga lustar för hämnd. “hon slog mig först” “han var elak mot mig”. Hela hollywoodproduktioner såsom, the revenant, greven av monte cristo och gladiator centreras kring temat hämndbegär, en känsla alla biobesökare kan relatera till. 

Vad är hämnd?

Enligt nationalencyklopedin är hämnd en handling som innebär att man medvetet avser skada en person för att den skadat en själv tidigare, antingen direkt eller indirekt, genom att exempelvis skada något eller någon man tycker om. 

Hämnd kan därmed syfta på handlingen man utför eller själva intentionen bakom. Det är alltså inte samma sak som vrede eller aggression. Det är inte heller samma sak som straff, eftersom ett straff är till för att förändra ett dåligt beteende med intentionen att det inte ska upprepas igen av den som blir straffad.

Vissa menar att hämnd måste innebära att den som hämnas även tar en risk själv i sin hämnd, för att det ska räknas som just hämnd (och inte ett slags straff istället). 

Sagan om hämnden

I pjäsen Medea av Euripides tar drottning medea en fasansfull hämnd på sin otrogne make Jason, när hon i sin vrede förgiftar deras gemensamma barn och därmed offrar dem för att göra jason olycklig som hämnd. I slutet av pjäsen får vi trots detta se Medea flyga med solguden Helios, vilket indikerar att hämnden var något gudomligt även om Medea själv knappast är beundransvärd ur ett mänskligt perspektiv.

Donella Meadows som skrev om de 12 inflektionspunkterna för system i allmänhet och social förändring i synnerhet, menar att det endast är individens övertygelser, den så kallade religionen, som kan sätta den moraliska normen.

Särskilt den grekiska mytologin är full av anekdoter är där hämnden framställs som något gudomligt. Såsom när den stackars jägaren Pity Actaeon råkar se Artemis bada naken i en fors. Artemis som därmed skämdes över att ha blivit beskådad naken av en människa, förvandlade jägaren till ett sto, varpå hans egna hundar inte längre kände igenom honom och därmed hade ihjäl och åt upp honom.

Antikens grekland var just ett skam-drivet samhälle, där social kontroll till stor del utfördes genom att framkalla skuld och skam så social utfrysning skedde.

Skillnader mellan män och kvinnors relation till hämnd

Ett reportage från magasinet Nature, där forskarna undersökte reaktionen hos män respektive kvinnor vid hämnd i ekonomiska spel, visade att både män och kvinnor reagerade empatiskt mot att ärliga spelare blev orättvist bestraffade,medan män till skillnad från kvinnor inte visade samma empati när spelare som fuskat blev bestraffade. Män verkar alltså vara mer benägna att låta en skyldig fuskare bli bestraffad.

Hämndens rötter

Du har hört det sägas förut  – Ett öga för ett öga, en tand för en tand. I antikens grekland sågs svaghet som något avskyvärt. Förlorare förslavades och deras svaga barn lämnades i diket för att dö.

Hämndbegäret är mer djuprotad i människan än vad somliga tror. Det har legat till grund för tranformationer av hela samhällen, och även djur utför hämnd på varandra, när de blivit utsatta för förnedring eller skada. 

Hämndillusionen

Många räknar med att må bättre efter att de tagit tillfället att få igenom sin hämnd på någon som skadat dem. Enligt den Carlsmiths studie signalerade hjärnans belöningscentrum när man bara tänkte på en eventuell vedergällning. 

De som hade chansen att hämnas men ändå valde att inte göra det mådde bäst. De som mådde sämst var de som hade chansen att hämnas och valde att genomföra sin hämnd. De som inte hade chansen att hämnas alls mådde dåligt över det och trodde att dom hade mått bättre om dom hade fått hämnas, vilket de uppenbarligen enligt studien inte hade gjort utan tvärtom hade de mått ännu sämre.

Artikeln “Of Revenge”, av Francis Bacon skriven år 1597, kan hjälpa oss förstå de underliggande orsakerna till detta. Det står bland annat att “det är helt säkert, att den som ämnar att hämnas, håller sina egna sår gröna, som annars kunde läka och må bra igen. 

Detta bekräftades också i Carlsmiths  studie, där han skriver att de som hämnades fortfarande led mycket av skadan som orsakats dem själva tidigare, medan dem som valde att inte hämnas kunde läka och gå vidare.

Hämnd som budskap

Sociologen Mario Gollwitzer utförde en serie experiment för att testa sin hypotes om att hämnd fungerade bra om den som hämnades fick se att den som blev straffad förstod varför den fick lida av denna hämnd, vilket visade sig stämma bra. Hämnd handlar alltså inte bara om att skapa lidande och straff, utan om att man vill se att den tidigare förövaren förstår sitt misstag.

Referenser

What Makes Revenge Satisfactory: Seeing the Offender Suffer or Delivering a Message? July 2009Journal of Experimental Social Psychology 45(4):840-844
DOI:10.1016/j.jesp.2009.03.001 Mario Gollwitzer, Markus Denzler. https://www.researchgate.net/publication/228434625_What_Makes_Revenge_Satisfactory_Seeing_the_Offender_Suffer_or_Delivering_a_Message

Thinking in Systems, by Donella H. Meadows.
White River Junction, Vermont: Chelsea Green,
2008, 218 pp., ISBN 9781603580557

The Paradoxical Consequences of Revenge
January 2009Journal of Personality and Social Psychology 95(6):1316-24
DOI:10.1037/a0012165 Kevin M Carlsmith, Timothy D. Wilson

https://www.researchgate.net/publication/23489258_The_Paradoxical_Consequences_of_Revenge

Vad är social status?

I den här artiklen utforskar vi  hur social status och vår position på den sociala stegen egentligen påverkar våra beslut och vår inställning till livet i vardagen.

När du vaknar och stiger upp ur sängen varje morgon är det första du tänker tänker på inte vad du ska äta till frukost. Innan dess hinner du blixtsnabbt orientera dig och påminna dig om din identitet, samt vart du befinner dig i den sociala ordningen i förhållande till din omgivning, dina grannar, kollegor och kompisar, liksom alla andra människor omkring dig. I princip alla val du gör under din morgonrutin och därefter under dagen, beror till stor del på detta. Din sociala status avgör hur du tänker på dig själv, hur du anser att du bör klä dig, vem du umgås med och vilka möjligheter som är rimliga för dig att satsa på här i livet. 

Skillnaden på social status och social klass

Social klass, som även kallas sociametrisk status, handlar om vad man haft för socioekonomisk bakgrund i livet, i praktiken hur rika eller fattiga dina föräldrar var finansiellt sett i förhållande till samhället. Social status däremot handlar om vilken nivå av respekt, prestige och inflytande du åtnjuter i förhållande till andra människor.  Det alltså fullt möjligt att vara rik med låg social status och fattig med hög social status, även om de två oftare går hand i hand med varandra än tvärtemot av uppenbara skäl. Pengar ger frihet och makt, vilket är attraktivt, och har du hög social status kommer fler möjlighter att också tjäna mer pengar komma din väg genom att människor attraheras och ser ett värde i att samarbeta och få med dig på olika saker.

Social status tillhör mänsklig natur

Att sträva efter att kunna påverka sin omgivning, att bli hörd, lyssna på och kanske även uppmärksammad på olika sätt, är ett genomgripande drag generellt hos människor, även om det sker undermedvetet för det mesta. Evolutionärt har hög rank, alltså social status för människan liksom för andra djur varit ett säkert kort för att få ett trevligt liv och säkra sexuella partners samt sin avkommas trygghet.

Även om social status i dagens moderna värld inte direkt handlar om liv och död, så åtrår vi den fortfarande, och hjärnans belöningscenter stimuleras när vi får social bekräftelse och uppmärksamhet av andra som vi respekterar.

När vi når vuxenlivet har vi utvecklat en god förståelse för vilka andra människor som är populära och inflytelserika i vår omgivning, och vi strävar i någon mån om att förbättra vår egen situation med hänsyn till detta. I ett större perspektiv är det enligt samma principer många samhällen fördelar politisk makt och samhällets resurser.

Förtjänad eller medfödd status?

Vissa grupper, människor och samhällen värderar förtjänad status högre än sådant som tillskrivs via genetik och arv, medan andra gör tvärtom. Kön, ras och familjens materiella tillgångar är sådant som kan kallas “medfött” medan saker som individens kapacitet och personliga egenskaper är sådant som leder till förtjänad eller förlorad social status beroende på personens beteende, framgångar och misslyckande i livet (och hur andra tolkar dessa).

I västvärlden är den officiella normen att vi värderar förtjänad status högst, då värdegrunden officielt är att det är demokrati och lika rättigheter som gäller, och därmed är det bara personens beteende som kan påverka hur andra betraktar och kategoriserar den. Mycket tyder dock på att många människor även i västvärlden behandlar människor väldigt olika och indirekt skapar olika förutsättningar för människor med olika medfödda förutsättningar att nå olika positioner i samhället och den sociala ordningen även om det förnekas i publika sammanhang.

Hur kan du bli mer populär?

I boken “the popularity illusion” går professor Mitch Prinstein igenom vad han kallar de två olika vägarna til l att skaffa sig en högre social status.

Det första sättt handlar inte alls om hur omtycket eller populär en individ är, utan om hur dominant och mäktig den är.

Det andra sättet att få en högre social status hjandlar om vad han kallar “likeability” alltså ungefär “omtyckbarhet” på svenska. Om du är en person som får andr att må bra, känna sig inkluderade och värdefulla, så kan det höra ihop med att du själv är eller blir mer omtyckt, vilket ger dig högre social rank.

Den förta typern inkluderar typiska mobbare i sandlådan, som exempelvis kan använda fysiskt eller psykiskt våldsamma beteenden för att sprida rykten, frysa ut och underkasta andra i omgivningen, såsom på skolgården eller på en arbetsplats.

Även om sådanna personer kan ha en stark social status så visar underöskningar att bara en trdjedel av de med hög social rank också fick höga poäng när frågan handlade om vilka som var omtyckta av andra. ett annat problem med att förlita sig på den typen av social status är att den kan variera mycket beroende på hur denna persons dominans är uppbyggd.

ett säkrare kort för att förbättra din egen sociala status är att sträva efter en högre “likeability”, som bygger på människors genuina omtanke om dig. Bra egenskaper för att lyckas med detta är snällhet och generositet, snarare än utseende, vem vi dejtar eller hur mycket pengar vi har.

Referenser

Fanny Gyberg & Ann Frisén (2017) Identity Status, Gender, and Social
Comparison Among Young Adults, Identity, 17:4, 239-252, DOI: 10.1080/15283488.2017.1379905
http://dx.doi.org/10.1080/15283488.2017.1379905

Crispin Thurlow & Adam Jaworski (2017) Introducing elite discourse:
the rhetorics of status, privilege, and power, Social Semiotics, 27:3, 243-254, DOI:
10.1080/10350330.2017.1301789
http://dx.doi.org/10.1080/10350330.2017.1301789

Adler, N. E., Epel, E. S., Castellazzo, G., & Ickovics, J. R. (2000). Relationship of subjective and objective social status with psychological and physiological functioning: Preliminary data in healthy, White women. Health Psychology, 19, 586–592. https://doi.org/10.1037/0278-6133.19.6.586

Becker, J. C., Kraus, M. W., & Rheinschmidt-Same, M. (2017). Cultural expressions of social class and their implications for group-related beliefs and behaviors. Journal of Social Issues, 73, 158–174. https://doi.org/10.1111/josi.12209

Billiet, J., Meuleman, B., & De Witte, H. (2014). The relationship between ethnic threat and economic insecurity in times of economic crisis: Analysis of European Social Survey data. Migration Studies, 2, 135–161. https://doi.org/10.1093/migration/mnu023

Bourdieu, P., & Passeron, J.-C. (1990). Reproduction in education, society and culture (2nd ed.). London, UK: Sage.

Brandt, M. J. (2013). Do the disadvantaged legitimize the social system? A large-scale test of the status-legitimacy hypothesis. Journal of Personality and Social Psychology, 104, 765–785. https://doi.org/10.1037/a0031751

Kraus, M. W., Piff, P. K., & Keltner, D. (2011). Social class as culture: The convergence of resources and rank in the social realm. Current Directions in Psychological Science, 20, 246–250. https://doi.org/10.1177/0963721411414654

Vad är omvänd psykologi och hur fungerar det?

Av: Redaktionen

Senast uppdaterad: 2022-06-09

Är du förälder till ett motvilligt barn och undrar om det finns någon lösning när hen inte vill äta sina grönsaker, gå och lägga sig eller städa upp sin egen röra efter sig? 

Forskningen visar nu att omvänd psykologi är effektivt och fungerar i många situationer, kan det kan vara värt att testa?

Omvänd psykologi fungerar inte alltid

Omvänd psykologi fungerar oftare på personer som har ett “motstånd” till det mesta. Alltså personer som är  envisa, lättirriterade och känslostyrda.  

Mellan 2 och 4 års ålder gäller detta särskilt många barn, sedan blir barnen lite mer socialt anpassade. I tonårsåldern är dock barn så utvecklade att  försök till omvänd psykologi kan leda till att man själv som förälder utsätts för “omvänd omvänd psykologi” som respons. Det blir helt enkelt en balansgång och lite av en konstform, där det handlar om att vara subtil för att inte bli avslöjad.

Vad är omvänd psykologi?

Omvänd psykologi har rötter i konceptet “reaktans”. Reaktans innebär att människor är väldigt måna om att försvara sin känsla av frihet. Om någon upplever att deras frihet hotas av någon, såsom deras möjlighet att fatta egna beslut, kommer de att reagera upproriskt mot detta hot.

Låt oss ta ett barn som inte vill äta sin sallad som exempel. Om du som föräldrar säger “du går inte äta salladen där på tallriken”, så kommer det plötsligt bli mer intressant för barnet att äta den.

Vad är hypnos och hur fungerar det?

Hur kan hypnos användas för att förändra beteenden, känslor och sin värdsbild till det bättre? Och vad säger vetenskapen? I den här artikeln utforskar vi hur hypnos går till och om det är något för dig.

Att se en grupp annars blyga individer bli uppkallade på en scen och snart bokstavligen börja bete sig som om dom på riktigt trodde att dom var ett visst djur, kan skänka mycket glädje till företagsfesten eller vilken krogshow som helst. Men scen-hypnos är bara en ytlig försmak av vad som är möjligt med hypnos. 

Ända sedan egyptiska riket 1550 före kristus har finns dokumenterad användning av hypnos.  Idag finns mycket bred dokumentation och ändå har vi bara börjat förstå potentialen som döljer sig i att bemästra kraften i vårt undermedvetna.

Forskarna är fortfarande inte riktigt säkra på hur allt hänger ihop, men generellt sett handlar hypnos om att en person går in i djup avslippning och befinner sig i ett tillstånd där både verbala och visuella signaler och intryck kan påverka dennes undermedvetna tankar och och beteendemönster.

En typisk hypnos-sekvens ser ut såhär

Priming

Förberedelser

Induktion

Hypnosfönstret (perioden man är i trans)

påverkningsmedel

uppvaknandet

vart kommer hypnos ifrån och vem uppfann hypnosen?

Kan djur bli hypnotiserade?

När kan hypnos vara effektivt?

Är hypnos farligt och när ska man definitivt undvika hypnos?

Hur lär man sig hypnos och att hypnotisera någon?

Kan man hypnotisera sig själv?

Är det lagligt att hypnotisera någon och när är

Vad är gaslighting?

Av: Redaktionen Updaterad Juni 04, 2022

Referenser

Vad är gaslighting?

Gaslighting är en form av psykologisk manipulation som kan få dig att tveka på dig själv och alla dina upplevelser, och det kan vara fruktansvärt effektivt. Narcissister, psykopater och sociaopater kännetecknas ofta av deras typiska användning av gaslighting.

Viktiga punkter

  • Den som utövar gaslighting, förnekar offrets uppfattningar, känslor och åsikter och underminerar systematiskt dess värde.Till slut kan offret känna sig galen.
  • Gaslighting sker oftare i relationer där det finns en maktbalans.
  • Gaslighting innebär inte någon diagnos i sig självt, men det är teknik som används flitigt av personer med narcissistisk personlighetsstörning.
  • Ordet är hämtat ur filmens värld och syftar på dunklet i ett rum som endast belyses med en gaslykta någon kontrollerar
  • Gaslyktaren blånekar att den gjort saker offret vet med säkerhet att den faktiskt gjort, även då det finns bevis

Video

Vart kommer ordet “gasligthing” ifrån?

Det är längesen vi använde ljuset från en gaslykta för att belysa våra hem och hus i Sverige, så det är inte konstigt om du först undrar vad ordet gaslighting kommer ifrån.

Patrick hamiltons teaterföreställning 1938 gas light.

Det vanligaste är att det används som “vapen” i giftiga kärleksrelationer, där en person ljuger och förvränger verkligheten för sin partner som bara försöker förstå vad det är som händer för att slippa bli utnyttjad eller sätta sig själv i ännu värre situationer som följd av lögnerna och allt vad det kan innebära på kort och långt sikt. Men gaslighting förekommer även på arbetsplatser i chef- kontra anställd relationer och inom familjer där en narcissistisk förälder använder gaslighting för att på olika sätt manipulera, skada, skamma eller bara driva med sitt barn och ser till att andra och kanske barnet själv tror att det är barnet som gjort något fel eller av något skäl förtjänar den behandlingen baserat på något föräldern hittat på eller föreställer enligt sin egen unika logik som är till för att känna sig speciell, mäktig eller skuldfri för sina tidigare misstag själv.

IG

Förneka och ljuga

Gaslyktaren blånekar att den gjort saker offret vet med säkerhet att den faktiskt gjort, även då det finns bevis. Det kan vara svårt för omvärlden att förstå men offret kan börja tveka på sin egen uppfattningsförmåga, sitt eget minne och nästan på vad verkligheten egentligen är. På ett eller annat sätt är allting relativt och ibland finns det inte helt klara bevis för vad som hänt i detalj heller, och då blir det ofta en lätt match för gaslyktaren, särskilt om offret har svårt att ta in att en människa kan vara så elak och fortsätta att ljuga på ett så til synes absurt och poänglöst sätt. För gaslyktaren är det ett maktspel och den har inget annat mål än att leka med offret och känna sig mäktig, eller att få mer stöd, empati, materiella ting eller annat av offret, tills offret är totalt underkastat, ruinerat och förbrukat även emotionellt.

Skylla ifrån sig, förminska och avleda samtalet till något annat

En vanlig taktik för att avvärja både anklagelser och bevis för sina lögner, svek och synder – det hänsynslösa utnyttjande och förtryck gaslyktaren utöver mot sitt offer – är att på mer eller mindre absurda sätt hitta något svepskäl till att det skulle vara offret som själv är en lögnare. Detta är ofta mycket effektivt då offret ofta är en person som först och främst vill se sina egna birster och göra allt i sin makt för att inte såra andra människor, eller att att ljuga medvetet. Gaslyktaren kan trycka väldigt hårt på små fragment av verkligheten som den kan påstå är så fruktansvärda och därför på ett ellet annat sätt skulle förklara allt på. Gaslyktaren förminskar eller låtsas helt sonika inte höra offrets verklighet (som i regel är den enda sanna verkligheten kring vad som faktiskt hänt) eller så avfärdas det med att offret måste inbilla sig allting på grund av att den har någon brist eller defekt som gaslyktaren centrerar dess verklighetet kring. Gaslyktaren är enligt sin egen version inte någon förövare utan ett offer och offret köper ofta den här versionen och gör allt för att förbättra sig och sluta ifrågasätta saker och ting (alltså det grova psykologiska, ekonomiska eller känslomässiga övergrepp som den blir utsatt för systematiskt).

Gaslykatren är så självsäker och spelar så oförstående för sanningen att det i litteratur på ämnet diskuteras huruvida en narcissist till slut inte själv vet vad den gjort eller vad som egentligen är sant överhuvudtaget längre.

Referenser

https://www.asanet.org/sites/default/files/attach/journals/oct19asrfeature.pdf

https://www.scientificamerican.com/article/how-to-recognize-5-tactics-of-gaslighting/

Sustaining Systemic Racism Through Psychological Gaslighting: Denials of Racial Profiling and Justifications of Carding by Police Utilizing Local News Media

Cukor, George. 1944. Gaslight. Burbank, CA: Turner Entertainment: Warner Bros.

Så gör du en främling till en vän

Av:

Senast uppdaterad {källor}

När du ser en intressant person kan det vara frestande att försöka göra den till din vän. Men vad många inte vet, är hur man faktiskt kan gå till väga för att bli vän med någon man inte träffat förut, och som är en total främling. 

Det är det vi ska gå in på här. Att göra någon till sin vän innebär egentligen bara att man behöver se till att man träffas, finna gemensamtintresse och fortsätta att hålla kontakten från båda håll. Låt oss nu titta närmare på hur det kan gå till att träffa en ny intressant vän.

Se till att du får träffa den du kanske vill bli vän med

Använd kroppsspråk som skapar en avspänd och trevlig stämning samtidigt som det ger dig chansen att visa din bästa sida utan att verka påträngande. Att behålla lugnet och ett trevligt kroppspårk som sänder ut rätt energi är helt avgörande.

Om någon gör dig en tjänst kommer personen omedelbart att tycka om dig lite mer.

Smicker och komplimanger i lagom dos fungerar bättre än man kan tro.

Se om det finns ett gemensamt intresse.

Att den andra personen inte har ett ömsesidigt intresse direkt kan bero på många saker. Det flesta av oss går inte runt och tänker att alla som ser intressanta ut ska bli våra nya vänner. För att få kontakt med en ny person är därför det bästa sättet, efter att ni hälsat, att se om det finns gemensamma intressepunkter som ni kan samtala om. 

Känslor och grundkänslor

Våra hjärnor har genom evolutionen utvecklats till en perfekt mix av strukturer och substanser som fått mänskligheten att bete sig på ett sätt som har säkrad vår överlevnad. 

Hur känner du dig precis nu? Sitter du tillbakalutat i kollektivtrafiken och läser på mobilen på väg någonstans dit du åker varje morgon? Eller kanske sitter du i skolan eller på jobbet och försöker få en kort paus från allt det andra? Skulle det vara lätt att avgöra om du är lugn, arg, glad eller ledsen egentligen? Vi människor tenderar att fluktuera mellan massor av känslor under våra dagar och liv, och ofta går de ihop i en enda röra. 

När du upplever känslor är det inte bara tankar som far i huvudet, det ger kroppsliga reaktioner i form av utsöndring av kemiska signalsubstanser, omedelbara skillnader i ditt beteende och allt detta sker i ett komplext samverk mellan kroppens olika organ, neurotransittorer och det limbiska systemet.  Det limbiska systemet är den äldsta och mest primala delen av hjärnan. Det består av massor av nervbanor och strukturer som härstammar från människans mest primitiva stadier och genom dessa aktiveras känslor beroende på stimuli, samtidigt som allt är kopplat till vårt autonoma nervsystem som reglerar vårt fly eller fäkta -läge.

Att kunna läsa av andra människors känslor är nödvändigt för att ta sig runt tryggt och effektivt i livet.

Alla våra grundkänslor

Ilska

Rädsla

Kärlek

Stolthet

Skam

Avundsjuka

Överaskning

Neutralt

Deprimerad

Avsmak

Ledsamhet

 Ångest

Självbelåtenhet/nöjdhet

Hjärnans signalsubstanser som driver oss

Adrenalin

Noradrenalin

Seretonin

Endorfin

Gaba

Dopamiun

Oxytocin

Acetlolne

Glutamat

Kan du finna mening i ditt lidande? (och varför du bör försöka)

Psykologen Viktor Frankl skrev boken “mans search for meaning”, som baserades på hans upplevelser efter att år 1942 ha förts till koncentrationsläger.  Hans insikter efter allt han tvingades genomlida och se där är förbluffande, och boken visade vilken skillnad det kan göra för människor att finna mening även i sina värsta svackor och nederlag i livet. I den här artikeln utforskat vi vad det kan innebära och hur du kan se på saker annorlunda själv.

Vi människor behöver mening precis lika mycket som vi behöver mat, syre och vatten

Den som har ett varför kan uthärda nästgan vilket hur som helst

Människan är en sprirituell varelse, och för oss är mening och syfte vad som motiverar oss långt utöver makt, mat, sex elelr social status. De flesta läroböcker , psykologer och skolor ignorerar detta.

Existiensiell stress

Om du frågar phil ivey, världens kanske bästa pokerpselare genom tiderna vad som är det smartaste spelet man kan göra i poker, så kommer han kanske titta på dig som om du vore gaklen. det finns inte ett en särskilld satsning i texas holdem eller poker överlag. Det beror helt och hållet på omständigheterna, vilka motspelarna är och allt som berör tajmingen i just det ögonblicket beslutet ska fattas.

Frågan “vad är meningen med livet” behöver inte ställas, för meningen med livet är att hitta sin egen mening med livet och leva enligt den. Därför är var och en av oss ansvariga för oss själva enbart i slutändan.

När fantasin blir din styrka

Människan skiljer sig från djuren bland annat för att vi kan ta sådant vi sett och skapa något helt nytt utifrån det genom vår förmåga att fantisera.

Kan du föreställa dig en illgrön giraff som kör en formel 1 bil? Inget annat djur på planeten kan det. Som människa har du kraften att ta sinnesbilder och förvränga och förändra dom helt gränslöst och målla upp något helt nytt i ditt inre medvetande.

Slår du ihop bilderna av en varg och en demon får du en varulv. Kombinerar du sand och ett stort hus kan du skapa och se ett enormt sandslott i din fantasi.

Tekniska framsteg, kultur och konst hade inte varit möjligt utan vår fantasi.

När den moderna människan tog sig ut från Afrikas kontinent för ungefär hundratusen år sedan använde de fortfarande samma enkla redskap som människan alltid hade gjort tidigare. Det tog sextiotusen år till innan kreativitet och innovation tog fart. Däremellan skedde en mutation i människans DNA som utvecklade vår prefrontal cortex och ett större område i hjärnan som skapade möjligheter att hantera visuellt tänkande och språk. Detta var enligt X de utlösande faktorerna bakom att vår fantasi utvecklades.