En attityd är en individens generella bedömning och känslomässiga respons gentemot ett objekt, person eller idé.

Att komma ihåg om attityder

• Attityder är generella bedömningar och känslomässiga reaktioner som individer har gentemot objekt, personer eller idéer.
• Attityder består av kognitiva, affektiva och beteendemässiga komponenter som samverkar för att forma våra åsikter och vårt förhållningssätt.
• Attityder spelar en central roll i vårt beteende, våra val och våra interaktioner med andra människor, och de kan påverka hur vi tolkar och reagerar på vår omgivning.

Vad är en attityd?

En attityd kan beskrivas som en generell och relativt varaktig predisposition eller bedömning som en individ har gentemot ett specifikt objekt, person, idé eller situation. Det är en sammanvävning av kognitiva, affektiva och beteendemässiga komponenter som formar våra åsikter och vårt förhållningssätt till det vi möter i vår omgivning.

Attityder är en central del av vårt sätt att uppfatta och relatera till världen omkring oss. Genom att forma våra åsikter och värderingar spelar attityder en avgörande roll i vårt beteende, våra val och våra interaktioner med andra människor.

Attityders anatomi

Attityder konstrueras och består av flera dimensioner, framförallt:

• Attitydens innehåll
• Attitydens struktur
• Attitydens funktion
• Attitydens styrka

genom att analysera attitydens anatomi kan vi skapa oss en djupare förståelse för hur en attityd formas och påverkar vårt beteende.

Innehåll

Attitydens innehåll avser de specifika objekt, personer eller idéer som attityden riktar sig mot. Det kan vara allt från politiska åsikter och varumärkespreferenser till moraliska värderingar och sociala normer. Innehållet i en attityd kan vara brett eller specifikt och kan variera mellan olika individer.

Struktur

Attitydens struktur handlar om hur olika komponenter eller dimensioner av attityden relaterar till varandra. En vanlig struktur är den trekomponentsmodellen, där attityden består av en kognitiv, affektiv och beteendemässig komponent. Strukturen kan också vara mer komplex och inkludera subkomponenter eller hierarkiska relationer mellan olika aspekter av attityden.

Funktion

Attitydens funktion avser syftet eller ändamålet med att ha en viss attityd. Det kan vara att uppnå självförstärkning, bevara en självbild, göra sociala anpassningar eller att påverka andra människor. Funktionen kan vara individuell eller social och kan vara medveten eller omedveten.

Styrka

Attitydstyrka är en annan viktig aspekt som kan påverka hur stabila och påverkande våra attityder är. Starka attityder är djupt rotade, motiverande och svåra att förändra, medan svaga attityder är mer flyktiga och kan förändras lättare. Styrkan hos en attityd kan påverka dess innehåll, struktur och funktion.

Genom att undersöka kopplingen mellan attitydens innehåll, struktur, funktion och styrka kan vi få en mer holistisk förståelse för hur attityder formas och fungerar. Det hjälper oss att förklara varför vissa attityder är mer beständiga och påverkande än andra och hur de kan påverka vårt beteende och våra val.

Trekomponentsteorin och multikomponentteorin

En alternativ modell för attityders komposition och anatomi är Trekomponentsteorin som även har utvecklats till multikomponentsteorin.Trekomponentsteorin utvecklades av psykologen Rosenberg (1960), medan Multikomponentteorin har sitt ursprung i arbetet av psykologen Fishbein (1963) och Ajzen (1975). Dessa forskare har gjort betydande bidrag till studiet av attityder och har formulerat teorierna för att förklara olika aspekter av attityder och deras roll i beteendet.

Trekomponentsteorin

Trekomponentsteorin är en teoretisk ram inom psykologin som används för att förstå och förklara attityder. Enligt denna teori består attityder av tre huvudsakliga komponenter: den kognitiva, den affektiva och den beteendemässiga komponenten.

Den kognitiva komponenten av attityder involverar våra tankar, åsikter och uppfattningar om ett specifikt objekt eller en specifik fråga. Det handlar om de kognitiva processerna genom vilka vi bearbetar information och bildar bedömningar. Till exempel kan vi ha en kognitiv komponent i form av att tro att träning är viktigt för hälsan och välbefinnandet.

Den affektiva komponenten av attityder innefattar våra känslor och emotionella respons gentemot det aktuella objektet. Detta avser de positiva eller negativa känslor vi associerar med det och kan inkludera glädje, rädsla, ilska, avsky, tillfredsställelse eller likgiltighet. Till exempel kan vi känna en positiv affektiv komponent gentemot att spendera tid med våra vänner eller en negativ affektiv komponent gentemot att vara i trångt utrymme.

Den beteendemässiga komponenten av attityder involverar våra tendenser och benägenheter att agera på ett visst sätt gentemot objektet eller frågan. Det handlar om våra intentioner, faktiska beteenden och handlingar som är relaterade till attityden. Till exempel kan en person med en positiv attityd gentemot miljöskydd välja att delta i aktivism eller återvinna regelbundet.

Enligt Trekomponentsteorin är dessa tre komponenter inte fristående utan interagerar med varandra för att forma och påverka våra attityder. Våra kognitiva bedömningar och uppfattningar om ett objekt kan påverka våra känslor gentemot det och vice versa. Dessutom kan våra attityder påverka våra beteendemässiga tendenser gentemot objektet och våra beteenden kan också påverka våra attityder genom att ge oss feedback och erfarenheter.

Genom att förstå Trekomponentsteorin kan forskare och psykologer undersöka hur attityder bildas, förändras och påverkar vårt beteende och våra val. Det ger också möjlighet att analysera motsägelser och ambivalens i attityder, där olika komponenter kan vara i konflikt med varandra. Genom att undersöka och förstå de tre komponenterna kan man även utveckla interventionsmetoder för att påverka och ändra attityder när det behövs.

Multikomponentteorin

Skillnaden mellan Trekomponentsteorin och Multikomponentteorin ligger i antalet komponenter som de betonar i förklaringen av attityder.

Trekomponentsteorin, som namnet antyder, fokuserar på tre huvudsakliga komponenter av attityder: den kognitiva, den affektiva och den beteendemässiga komponenten. Denna teori betonar att attityder består av tankar, känslor och beteenden som är inbördes relaterade och påverkar varandra.

Å andra sidan betonar Multikomponentteorin fler än tre komponenter i förklaringen av attityder. Utöver de kognitiva, affektiva och beteendemässiga komponenterna inkluderar Multikomponentteorin också andra faktorer som kan påverka attityder, till exempel sociala normer, värderingar, självidentitet och erfarenheter.

En viktig skillnad mellan de båda teorierna är alltså att Multikomponentteorin är bredare och tar hänsyn till fler variabler som kan påverka attityder. Den strävar efter att ge en mer omfattande förståelse av attityder genom att integrera olika aspekter av individens kognition, emotion och beteende samt de sociala och kontextuella faktorerna som kan påverka attityder.

Man kan säga att Trekomponentsteorin fokuserar på de tre grundläggande komponenterna av attityder, medan Multikomponentteorin är mer omfattande och inkluderar fler faktorer och variabler för att förklara och förstå attityder. Båda teorierna bidrar till vår kunskap om attityder och hjälper oss att förstå hur de bildas, förändras och påverkar vårt beteende.

Stabila VS Konstruerade attityder

Stabila vs. Konstruerade attityder är två olika perspektiv inom studiet av attityder och involverar bidrag från forskarna Farzio, Cunningham och Schwarz.

Stabila attityder refererar till attityder som anses vara relativt fasta och stabila över tid. Forskaren Farzio (1970) bidrog till detta perspektiv genom att betona att attityder är relativt konsekventa och kan förutsäga beteenden på ett pålitligt sätt. Stabila attityder anses vara mer beständiga och mindre benägna att förändras över tid eller påverkas av yttre påverkningar.

Konstruerade attityder å andra sidan betonar att attityder kan vara konstruerade och påverkade av kontextuella faktorer och situationella förhållanden. Forskarna Cunningham och Schwarz (2007) har bidragit till detta perspektiv genom att undersöka hur attityder kan formas och påverkas av olika faktorer, inklusive sociala normer, individens självpresentation och kontextuella variabler. Enligt detta perspektiv är attityder mer flexibla och kan förändras över tid eller anpassas till olika situationer.

Dessa två perspektiv på attityder ger olika syn på stabiliteten och föränderligheten hos attityder. Medan stabila attityder betonar deras relativt fasta natur och deras förmåga att förutsäga beteenden, fokuserar konstruerade attityder på flexibiliteten och anpassningsbarheten hos attityder till olika kontexter och situationer. Båda perspektiven bidrar till vår förståelse av attityder och hjälper till att belysa olika aspekter av deras natur och funktion.

Varför är det bra att lära sig om hur attityder fungerar?

Attityder är viktiga av flera anledningar och har studerats av många forskare genom åren. Här är några perspektiv från forskare som James (1890), Thorndike (1911), Freud (1915), Lewin (1935), Skinner (1953) och Rogers (1961) som betonar vikten av attityder:

Lustfyllt och smärthämmande

Enligt James (1890) har attityder kraften att locka oss mot lustfyllda upplevelser och driva oss att undvika smärtsamma eller obehagliga situationer. Attityder fungerar som en drivkraft som leder oss att söka efter det som ger oss glädje och njutning.

Betydelsen av belöning och bestraffning

Thorndike (1911) betonade att attityder formas genom våra erfarenheter av tillfredsställelse och missnöje. När vi upplever positiva konsekvenser som belöning för våra attityder eller beteenden, skapas starkare kopplingar. Å andra sidan kan negativa konsekvenser som bestraffning minska eller utplåna kopplingar till vissa attityder.

Lustprincipen och smärtprincipen

Enligt Freud (1915) är attityder en produkt av vår drift att söka lust och undvika smärta. Vi utvecklar och formar våra attityder baserat på vår längtan efter njutning och vår vilja att undvika obehag.

Attraktion och aversion

Lewin (1935) betonade att attityder är kopplade till våra preferenser och aversioner. Vi attraheras av positiva objekt och dras mot det som ger oss positiva känslor, medan vi avviker från negativa objekt som väcker negativa känslor.

Positiv och negativ förstärkning

Skinner (1953) framhöll att attityder kan påverkas genom positiv och negativ förstärkning. Om våra attityder leder till positiva konsekvenser eller belöningar för oss, är vi benägna att bibehålla och förstärka dessa attityder. Å andra sidan kan negativa konsekvenser eller bestraffningar minska eller ändra våra attityder.

Målorientering

Enligt Rogers (1961) strävar vi att närma oss positiva mål och drar oss ifrån negativa mål. Våra attityder spelar en central roll i att leda oss mot det vi ser som positivt och lockande och undvika det som upplevs som negativt eller avskräckande.

Sammanfattningsvis betonar dessa perspektiv vikten av attityder som styrande krafter i våra liv. Attityder påverkar vårt beteende, våra val och våra känslomässiga reaktioner. De hjälper oss att söka efter belöningar, undvika bestraffningar, uppnå lust och undvika smärta. Genom att forma våra preferenser och aversioner påverkar attityder vår liv